3. Viktiga justeringar och begränsningar

Dina synpunkter på justeringar är avgörande, eftersom BMI är ett screeningverktyg, inte ett diagnostiskt.

• Åldras:

  • 20–40 år:  Standard-BMI-intervallet är mest tillämpligt. Att hålla en stabil vikt inom detta intervall är idealiskt.

  • 40-60 år:  Sarkopeni (åldersrelaterad muskelförlust) börjar. En person kan ha ett “normalt” BMI men fortfarande ha en hög kroppsfettprocent (“skinny fat”).  Kroppssammansättningen (muskler kontra fett) blir viktigare än siffran på vågen.

  • 60+ år:  Ett BMI i den  övre delen av det normala intervallet eller till och med lätt övervikt (t.ex. 25-27)  kan vara förknippat med bättre motståndskraft mot sjukdom och skörhet.  Midjemåttet  är dock en viktig kontroll för att övervaka farligt bukfett.

• Andra viktiga faktorer som BMI inte tar hänsyn till:

  • Muskelmassa:  Idrottare med hög muskelmassa kan ha ett BMI i kategorin “övervikt” utan hälsorisker.

  • Kroppsstorlek och fettfördelning:  Var du bär fett (äpple- kontra päronform) är en viktig indikator på hälsorisk.  Midjemått (>102 cm för män, >88 cm för kvinnor)  är ett viktigt ytterligare mått.

  • Kön och etnicitet:  Kroppssammansättningen skiljer sig åt, och vissa befolkningsgrupper kan ha olika risktrösklar.

  • Barn och ungdomar:  Som du nämnde  måste BMI-för-ålder-percentiler  (med hjälp av tillväxtdiagram specifika för kön och ålder) användas – vuxenklassificeringarna gäller inte.

    « Previous Next »
    Previous page Next page